Det senaste tillskottet till min långsamt växande whiskyhylla (innehållet i flaskorna verkar avdunsta…), Bruichladdich Peat. Inköpt på Alko för några veckor sedan. Ingen huippuwhisky direkt, men Bruichladdich ljuger inte när de kallar den för “one of the peatiest Islay single malt whiskies”. Det är dock allt den smakar. Rök, rök och rök. Efter en stund blir den nästan äcklig. Den tål dock vatten och det rekommenderas. Eller så dricker man den långsamt, en klunk varannan, var tredje minut eller så.
Bilden är från ett whiskymöte häromveckan, det är Fredrik S som fotat flaskan. Whiskyn placerade sig nånstans i mitten av poängskalan (3,88/6,00), och det var väl ungefär vad den förtjänade.
