Tusse var den första katt jag kom i kontakt med när jag träffade Kristina 1995. Han var då tre år gammal och bodde i Kristinas lägenhet i Studentbyn 8. Tidigare hade jag varit grymt allergisk mot just katter, men det “gick över” när man började bo med en.
Tusse var en av de bästa katter jag någonsin träffat, han var alltid pratsam (tyvärr ibland på nätterna också) och gillade att vara med oberoende vad man sysslade med.
Tusse finns inte längre med oss, han fick cancer i underkäken i början av år 2008 och på hösten tog vi bort honom. Han är begravd på Innamo tillsammans med åtskilliga generationer katter och hundar från Gaudis.
Felix är Tusses son, född 1993 och nästan helt kolsvart. Felix var tidigare väldigt skygg, men på senare år har han även visat sig när vi haft främmande. Felix är inte lika pratsam som Tusse var, men han är mera närgången, speciellt nattetid då hans plats är mellan våra huvuddynor.
Sommaren spenderar Felix på Innamo där han troligen ganska hårt brandskattar populationen av småfåglar och sorkar. Han kan vara borta flera veckor på en holme som är ca 2x3km stor…
Elvis är vår nyaste katt. När Tusse blev sjuk och vi insåg att vi snart sku ha bara en katt kvar bestämde vi oss för att ta en kattunge. Elvis är född sommaren 2008 och Kristina fick reda på honom via sin svägerska.
Elvis är naturligtvis som alla kattungar en riktig buse. Han gillar att apportera och att jaga laserpekaren. Däremot gillar han inte att äta, utan ganskar mest i sig torrmat så att han väger 4.4kg redan är lite konstigt. Elvis gillar speciellt att busa med Felix, men Felix som ju är en äldre herreman vid det här laget är inte lika förtjust. Elvis plats nattetid är oftast uppe på tvättkorgen i hörnet av sovrummet. Annars gillar han att sova i famnen eller på bröstet.
Busis tog vi hand om för några år sedan efter en annons. Hans förra ägare tyckte att han var för vild, och det är nu inte så konstigt eftersom han då var “döpt” till Toveri Mao. Visserligen är han röd (lika röd som ägaren…) men vem som helst sku ju bli galen av ett sådant namn.
Busis var hursomhelst för vild även för oss så han blev livstidsförvisad till Innamo. Sedan Kristinas föräldrar vintertid bosatt sig på Kyrkbacken har Busis fått bo hos dem i deras lägenhet. Han väntar nog på att det ska bli vår…