Musik har alltid varit viktigt f\u00f6r mig, inte att framf\u00f6ra, men att lyssna p\u00e5. Musiksmaken har givetvis varierat genom \u00e5ren och det enda jag egentligen inte lyssnat p\u00e5 eller brytt mig om \u00e4r klassiskt och jazz. Jag t\u00e4nkte ta er, mina k\u00e4ra l\u00e4sare, p\u00e5 en tur genom ett decennium av min musiksmak, h\u00f6ra de l\u00e5tar jag lyssnade p\u00e5 d\u00e5 och som eventuellt betyder n\u00e5got speciellt f\u00f6r mig.<\/p>\n
<\/p>\n
Vi b\u00f6rjar \u00e5r 1986<\/strong>, jag kommer inte ih\u00e5g vad jag lyssnade p\u00e5 f\u00f6re det. 1986 k\u00f6pte min b\u00e4sta barndomskompis en LP-skiva, Twisted Sister – Stay Hungry. Min favoritl\u00e5t fr\u00e5n den skivan \u00e4r We’re Not Gonna Take It. In fact diggade jag och kompisen den l\u00e5ten s\u00e5 mycket att vi sp\u00f6kade ut oss med kedjor och spelade l\u00e5tsasband i deras k\u00e4llare, jag p\u00e5 trummor med svetsstickor som trumpinnar och upp och nerv\u00e4nda \u00e4mbaren som trummor. Kompisen som s\u00e5ngare och gitarrist. Jestas om man sku se n\u00e5go av bilderna fr\u00e5n den tiden f\u00f6r jag vet att vi blev fotade i v\u00e5ra munderingar.<\/p>\n\n\n